Masi Special

Vintertider är amaronetider vilket också innebär två underbara kvällar på Musikvalvet i Gamla Stan. Temat för kvällen var Amarone från en producent och alla Amarone vi provade var från Valpolicellas mest betydande producent. Vilket förstås är MASI. Detta är ett förhållandevis långt brev med mycket läsning, men passa på att få en inblick i MASI och deras fantastiska viner!

De årliga dubbelprovningarna i Musikvalvet – Gamla Stan

Det var nionde året på raken som två identiska provningar hölls i sena, mörka November. Detta var en mycket speciell helg. Inte minst för mig personligen. På lördagen gästades vi nämligen av Johan Edström från importören Philipson & Söderberg. Det är första gången någonsin som en importör var närvarande på någon av alla mina provningar i Gamla Stan. P&S importerar MASI till Sverige och det var flerfaldige SM-sommelier mästaren Johan Edström som för ca 20 år sedan började den mycket framgångsrika historien med att sprida MASI’s fantastiska viner i Sverige.

Visste ni att Sverige idag står för 11% av all MASI’s export. Med det är vi tvåa i världen i faktiska siffror efter Kanada.

Johan och jag träffades redan år 2001 när jag precis hade börjat med Amarone. Vi träffades på vinkällaren Grappe några gånger och jag lärde mig väldigt mycket av Johan. Inte minst blev han stor inspirationskälla till att se på vinet som någon mycket njutningsfullt och levande. Vi har hållit kontakt genom åren och nu för första gången så hade jag alltså en gäst som föreläste innan provningen.

MASI’s ägare och president heter Sandro Boscaini och jag har också honom att tacka för otroligt mycket genom alla år. Han har skrivit förordet till mina två böcker om Amarone och vid åtskilliga tillfällen har vi träffats och diskuterat vin. Inte minst minns jag när jag lekte journalist och intervjuade honom för Amaroneguiden för många år sedan.

Men otaliga är också träffarna i Sverige på olika event och den oförglömliga kvällen i de romerska källarvalven på resturangen 12 Apostlarna i Verona för åtta år sedan eller kvällen på Bottega del Vino i Verona när vi drack gammal Costasera vertikalt. Nåväl. MASI har betytt och betyder enormt mycket för Amarone. Det kan jag skriva en hel bok om och det kanske jag gör också en dag. Men så är det. MASI med Sandro i spetsen har på senare år också lett den tekniska utvecklingen gällande torkningstekniken. Sandro själv räddade också de sista fyra levande stockarna av Oseleta som hans kusin hittade på sina ägor. Det var ca 20 år sedan. Idag är Oseleta en druva som har bidragit oerhört mycket till utvecklingen av Amarone.

Provningen

Det var fullt båda kvällarna. Ja, överfullt andra kvällen. Lokalen var ny för oss men förstås några hundra år gammal. Musikvalvet Baggen ligger ett stenkast från Den Gyllene Freden. Lokalen var för många år sedan diskoteket Bobbadilla, som då var Stockholms hippaste diskotek. Valven har anor från Gustav Vasa’s tid då Admiral Jacob Bagge hade privat vinkällare i hela källaren.

Vinerna för kvällen var i prisordning följande

Masi Costasera, 2345, 2009, 279:-

Den mest kända av alla Amarone. Också den Amarone av alla som finns, som utvecklas mest från ung till gammal. Nu provade vi en helt nysläppt fantastisk årgång. Det är odiskutabelt den bästa Costasera någonsin som nysläppt. Som ung är den tämligen lätt i sin struktur för att vara Amarone. Frukten är mycket tydlig och det är verkligen på alla sätt en fräsch Amarone med ursprungstypiska inslag av körsbär och russin. Efter 8-10 år antar detta vin mognadstoner som är så oerhört typiska för Amarone. Detta vin kom oerhört bra ut vid en historisk provning av äldre Amarone som Masi anordnade för sex år sedan. Då kom 1974 och 1979 väldigt väl ut. Mitt tips är att köpa många och ta en om året. Skriv upp dina intryck och följ utvecklingen. Av alla Amarone som finns är det bara storebror Mazzano som visar samma utvecklingspotential på riktigt lång sikt. Denna kväll kom Costasera på en säker andraplats vid omröstningen. Jag ger Costasera 92 poäng nu men om ett antal år har den 93-94 och det är riktigt bra också med tanke på priset. På Amaroneguidens poängskala får den en 4:a.

Vaio Armaron, 2419, 2006, 389:-

Bara historien om Serego Alighieri, Dante, Pietro och vingården som har stockar som överlevde pesten för över hundra år sedan är något otroligt. Denna Amarone är den enda som delvis lagras på körbärsfat. Sedan 2005 är vinet också mycket pålitligt och det beror på MASI’s magiska chefsvinmakare Andrea dal Cin som tog över ifrån denna årgång. Innan dess var vinet under torkningsperioden helt utlämnat till naturens makter. Vilket vissa år var bra men många år inte bra. 2006 är den bästa årgången någonsin för detta vin vid sidan om 1997. Det är ett botrytiserat vin som kommer absolut bäst ut allena utan andra viner att jämföras med. Lite parmesan till och ett bra glas fullbordar upplevelsen. Dekantera 2 timmar. Min köprekommendation här är densamma som för Costasera. Köp många och testa en gång om året i 20 år. Minst! Costasera är ett sällskapsvin som gör sig bäst bland vänner, familj eller till fest. Jag ger den 93 poäng och på Amaroneguidens poängskala får den en 4:a.

Campolongo di Torbe, 92020, 2007, 699:-

Detta vin är en av mina fem absoluta favoritamarone, som jag också nämnt särskilt i min bok. Till min stora glädje vann vinet omröstningen båda dessa kvällar. Detta är det mer feminina, runda, mer lättillgängliga av MASI’s båda vingårdsbetecknade Amarone (Campolongo och Mazzano). Vinet släpptes nu i veckan. Det brukar vara mer slutet vid släppet men den mer eleganta och tillgängliga årgången 2007 gjorde att detta vin denna kväll redan nu var makalöst bra! Jag räddade lite vin till dagen efter, vakumpumpade flaskan (det hade inte behövts) och det visade sig ett dygn senare vara om möjligt ännu bättre. Dekantera 2 timmar. Köp så mycket du har råd med och lite till! Campolongo di Torbe är ett kärleksvin man skall dricka med sin älskade! Precis som jag gjorde i söndags kväll! Jag ger den 96 poäng och på Amaroneguidens poängskala får den en 5:a.

Mazzano, 91300, 2007, 779:-

Den mest komplexa, kraftfulla och mer maskulina (detta med feminin och maskulin är Sandro Boscaini’s ord men jag kan bara instämma) av MASI’s alla viner och en av de absolut lagringståliga Amarone som finns. Jag har en särskild historia om detta vin. 2002 höll jag en av mina absolut första föreläsningar och provningar om Amarone på vinkällaren Grappe på Grevgatan i Stockholm. Det var en fredag eftermiddag. Vi provade då bl a den sedan några dagar nysläppta Mazzano 1997. En av de som var med och provade reste sig upp på slutet och frågade hur många flaskor som fanns på Systembolaget. Jag minns inte riktigt men tror att det var runt 240 flaskor som kommit in och det fanns runt 120 kvar på Regeringsgatan i Stockholm. Ok, då köper jag alla sa han. Han lämnade provningen och åkte till bolaget på Regeringsgatan och köpte alla Mazzano som fanns kvar. Senare skickade han en bild från sin vinkällare.

Ja, detta vin är redan nu väldigt bra men bör ligga något år till innan det dricks. Också detta är ett vin som är oerhört intressant att följa med åren. Mazzano bör också det drickas allena. Det är helt enkelt för krävande och inga andra viner bör störa upplevelsen. Kanske lite parmesan till. Vaio och Mazzano är meditationsviner som kommer bäst ut i lugn miljö. Själv älskar jag att sitta på landet och bara titta på naturen när jag dricker dessa viner. Den får 95 poäng och på Amaroneguidens poängskala får den en 5:a.

Tack till alla ni som förgyllde dessa båda kvällar på Musikvalvet!
Tack också till Carina, Patrik, Johan och Sandro!
Che Fantastica Storia della Amarone!